Som en helt ny människa fast med stukad tå!
Jag är inte säker på var jag ska börja...Men jag känner mig lite som en flaska champagne. En sån där sprudlande lycka som kittlar i hela kroppen, precis som små fina kolsyrebubblor som åker med i blodomloppet och rakt in i hjärtat <3
Vill inte skriva för mycket här för det är väldigt väldigt nytt, och det är så bra så det är otäckt nästan. Men jag väljer att inte va så innihelvetes tjejig och analysera alla ord och alla sms i molekyldelar, utan försöker koncentrera mig på orden för vad dom är. Att leta efter undermeningar är helt meningslöst, så jag njuter istället fullt ut! <3 Jag sitter här på ett rosa moln och en tejpad lilltå, och tänker inte på hur ont den gör, för jag känner bara champagnebubblorna och den rosa dimman som omsveper mig!
Nog om det nu, så vi inte blir illamående av all romantik: Idag är det en vecka sedan jag skulle "fixa" en dörr på tåget. Tar sats och sparkar, och missar så fatalt med hela foten UTOM lilltån...Svär tyst en ramsa och försöker att intala mig själv att det hjälper att räkna till 10 istället för fula ord...Funkar dåligt, så jag haltar in till föraren och fortsätter svära lite där, innan jag sedan haltar ut genom tåget och klipper biljetter. Tog mig så hela vägen till Kongsvinger (1½ timme med tåg) och så lyckades jobba mig tillbaka till Oslo igen så var jag färdig för dagen. Dagen efter när jag vaknar så lyckas jag halta mig till jobb, men kollegor skickar hem mig, då jag ser ut som en skadeskjuten tvåbent varelse. Så jag går lydigt hem, och tar av uniformen och byter om till bättre skor och linkar ner till legevakta och får röntga tån. Inget brutet vad dom kunde se, men en kraftig stukning. Blir inlindad i tejp och haltar hem igen. Så är jag ledig i fyra dagar och provar att gå till jobbet igen på tisdagen, efter lite mer än halva jobbpasset gör det så ont så jag vill gråta, och ringer vakta och ber om att få gå hem. På onsdagen ringer jag fastlegen och får en tid halvtre samma dag. Går dit och tittar och känner och jag auar när det gör ont. Blir sjukskriven i 8 dagar och får en rekvisition till en ny röntgen om jag skulle ha lika ont igen efter helgen. Sålänge jag bara går här hemma så går det rätt bra, men när jag får på skor så protesterar lilla tån...Jag får nog plocka fram mina stickor och mitt garn och försöka hitta på stillsittandes aktiviteter en vecka nu....Rastlösa Frida liksom. Vi håller tummarna för att jag inte blir psyksjuk =)
Och så har jag en bild jag bara måste visa, som jag egentligen är ganska stolt över. Jag säger inget mer utan låter er beskåda detta verk:
Om man bortser ifrån att jag inte är sminkad på första bilden så ser det rätt bra ut! Jag är nöjd iaf, men nu kan det liksom va bra tycker jag, så jag hoppas min kropp tycker detsamma och slutar gå ner mer!
Ja, nu har jag väl egentligen fått ur mig mina tankar för denna gången, så får vi väl se om uppdateringarna kommer lite oftare än en gång i månaden. Ni får ursäkta men jag skriver bara när jag har lust, och det hade jag nu!
God natt alla ni tusentals läsare jag har ;P
Vill inte skriva för mycket här för det är väldigt väldigt nytt, och det är så bra så det är otäckt nästan. Men jag väljer att inte va så innihelvetes tjejig och analysera alla ord och alla sms i molekyldelar, utan försöker koncentrera mig på orden för vad dom är. Att leta efter undermeningar är helt meningslöst, så jag njuter istället fullt ut! <3 Jag sitter här på ett rosa moln och en tejpad lilltå, och tänker inte på hur ont den gör, för jag känner bara champagnebubblorna och den rosa dimman som omsveper mig!
Nog om det nu, så vi inte blir illamående av all romantik: Idag är det en vecka sedan jag skulle "fixa" en dörr på tåget. Tar sats och sparkar, och missar så fatalt med hela foten UTOM lilltån...Svär tyst en ramsa och försöker att intala mig själv att det hjälper att räkna till 10 istället för fula ord...Funkar dåligt, så jag haltar in till föraren och fortsätter svära lite där, innan jag sedan haltar ut genom tåget och klipper biljetter. Tog mig så hela vägen till Kongsvinger (1½ timme med tåg) och så lyckades jobba mig tillbaka till Oslo igen så var jag färdig för dagen. Dagen efter när jag vaknar så lyckas jag halta mig till jobb, men kollegor skickar hem mig, då jag ser ut som en skadeskjuten tvåbent varelse. Så jag går lydigt hem, och tar av uniformen och byter om till bättre skor och linkar ner till legevakta och får röntga tån. Inget brutet vad dom kunde se, men en kraftig stukning. Blir inlindad i tejp och haltar hem igen. Så är jag ledig i fyra dagar och provar att gå till jobbet igen på tisdagen, efter lite mer än halva jobbpasset gör det så ont så jag vill gråta, och ringer vakta och ber om att få gå hem. På onsdagen ringer jag fastlegen och får en tid halvtre samma dag. Går dit och tittar och känner och jag auar när det gör ont. Blir sjukskriven i 8 dagar och får en rekvisition till en ny röntgen om jag skulle ha lika ont igen efter helgen. Sålänge jag bara går här hemma så går det rätt bra, men när jag får på skor så protesterar lilla tån...Jag får nog plocka fram mina stickor och mitt garn och försöka hitta på stillsittandes aktiviteter en vecka nu....Rastlösa Frida liksom. Vi håller tummarna för att jag inte blir psyksjuk =)
Och så har jag en bild jag bara måste visa, som jag egentligen är ganska stolt över. Jag säger inget mer utan låter er beskåda detta verk:
Om man bortser ifrån att jag inte är sminkad på första bilden så ser det rätt bra ut! Jag är nöjd iaf, men nu kan det liksom va bra tycker jag, så jag hoppas min kropp tycker detsamma och slutar gå ner mer!
Ja, nu har jag väl egentligen fått ur mig mina tankar för denna gången, så får vi väl se om uppdateringarna kommer lite oftare än en gång i månaden. Ni får ursäkta men jag skriver bara när jag har lust, och det hade jag nu!
God natt alla ni tusentals läsare jag har ;P
