blir inte alltid som man tänkt sig...

Igår bestämde jag mig för att träna idag innan jag skulle börja jobba. Steg upp, drack kaffe, plockade ihop  och gjorde mig klar. Tog på skor, jacka och pluggade in musik i öronen, och så tvärlåser sig allt! Fick en helt sjuk känsla i kroppen..nåt ångestliknande. Det går inte, jag kan inte, jag vill inte. Men så tvingade jag mig nerför trappen iaf, och när jag kommit ner så vände jag och gick upp igen. Så tänkte jag för mig själv att, nähä, mespropp, då får du gå ut och gå en sväng...NEJ NEJ NEJ!! Jag har inte tid till det, det har jag inte räknat med i min planering...Det sket sig alltihopa, så jag gick och tog en lång dusch istället och bestämde mig för att packa med träningskläderna till jobbet, slutade redan kl 20.00 så det hade jag ju tid med! Ju mindre tid jag har hemma att bara sitta och dega på, ju bättre, och faktiskt, efter jobbet tvingad ejag mig ner i omklädningsrummet på jobbet, svirade om till riktigt porriga träningskläder...(eeeh not! =P) och satte igång: 10 min uppvärmning å crosstrainern, 30 min styrka (Var inte riktigt samma sak som glansdagarna på lok&motion för 5,6,7 årsen?) Så jag hoppade upp på cycklen 30 min! Avslutade hela passet med 25 minuter i massagfåtöljen som står i omklädningsrummet! Oj så nöjd jag var sen =D Ska bara föröska göra det till en vana. Den där stolen kan nog hjälpa min klena rygg lite ;) Och motionsgrejerna kan nog hjälpa resten av kroppen och framförallt psyket ;)


Bröt ihop i ett skrattanfall med min handledare Elinor idag. Satt på tåget och diskuterade modulen vi ska ha gått igenom. Så stod det nåt om att le till kunderna och bla bla bla, så frågade jag henne: Ler jag? Varpå hon svarar: Ja du ler ju hela tiden, du ler ju tillochmed när du ger "klart för avgång" (Det är liksom en precedur där jag själv trodde att jag såg superkoncentrerad ut) Nej nej, där står jag och ler brett till hela världen med armen i luften. Riktigt komiskt var det. Tyvärr var det sista dagen idag med Elinor. hon ska ha långledigt nu, så först har jag ledigt onsdag och torsdag, sen jobbar jag fredag och lördag med en ny handledare, och sen ledig söndag, sen är det skola igen! Konstig känsla...Men blir nog bra det! =)


Och så har jag även denna månaden kommit på varför jag blir helt hysteriskt nere vissa perioder...Hormoner, kallas det. Och jag blir lika dan varenda månad, utan att fatta varför, förrän mensen liksom börjar ta slut. Idiot man är...och ändå har jag haft mens, egentligen ganska exakt halva mitt liv nu...
Så ni som läser här och kanske tycker synd om mig när jag är så nere: Det går över fort, jag  är egentligen väldigt nöjd med mitt liv. Känns så nästan jämt iaf! ;)


Som sagt, ledig två dagar nu, ska för allt i världen försöka göra nåt bra utav dom så jag inte sitter här och ruttnar. Promenera i snövädret, plocka här hemma, ringa en vän? Måste försöka hinna träffa Silje nån dag! Inte lätt med en så upptagen kvinna ;)


Men nu, kära vänner, som orkat läsa ända hit, nu blir det sängen!


Ber om ursäkt för att jag egentligen är ganska dålig på att lägga ut bilder i mina inlägg, men det är bara sån jag är, och förresten, om det finns en människa därute som skulle vilja ge min blogg lite liv och personlighet så är det heeelt okej! Nu ser den skittråkig ut, men jag varken kan eller vill eller orkar ta tag i det...någon? =D


nattinatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0