Göteborg tur/retur
Japp, igår tog jag tåget till lillasyster. Kenneth var konduktör, så där satt vi och tjaffsade skit mest hela turen, sedan var vi och åt Kinamat i väntan på att lillasyster skulle sluta jobbet och komma och hämta mig. Det gjorde hon bra =)
Satte saxen i det med en gång, och det var en lagom euforisk känsla...sista dagarna, veckorna, har jag på allvar funderat på att ta ner den speglen jag har och lekt med tanken på att lära sig måla mascara utan spegel, bara för att jag hållt på att spy på håret. Men det behövde jag inte =DOch nu har det både form och glans, och så har ju hennes små fingrar en tendens att locka fram lockarna, som knappt är lockar, jag vet inte vad man ska kalla det det...telefonsladdar? naaaaajs är det iaf, och så innan hon klippte mig så plattade hon det med sin magiska gröna plattång...då var det nästan så jag ångrade mig och ville säga, du behöver inte klippa mig, det är ju både fint och glansigt och låååångt, fruktansvärt långt, längre än jag visste och nånsin hade kunnat föreställa mig....Nu är det fortfaradne ganska långt, men det kan ingen människa se när lockarna dansar runt kinderna =P hoho
Lite lite, ytterst lite skönt att vara hemma, för när jag hade värmt till lite mat så höll jag på att kasta den i backen för det kom en nattfjäril susande emot mig i raketfart och han var säkert 2 meter i vingbrädd (Jag sa 3 m till S-E men det är lov att överdriva för att få lite medlidande? Aight?) Så jag fick sätta tillbkaa maten på bänken och dra åt mig förstabästa vapen...ett grytunderlägg och en kökshanduk. Efter lite brottande och vevande så försvann han, så det första jag gjorde var att gå och stänga sovrummsdörren (Så då kan man ju tänka sig att det jag lyckades med där, var att stänga in honom) Får se om jag överlever natten, eller om jag bestämmer mig för att sitta här och vakta till kl 4-5 när S-E kommer....om han kommer....den som lever får se, men jag hoppas! För jag saknar honom massa!
Hmmm nu ska jag förbereda mig mentalt på att gå och tvätta av smink och se efter den där fladdermusen...
Natti =)
Satte saxen i det med en gång, och det var en lagom euforisk känsla...sista dagarna, veckorna, har jag på allvar funderat på att ta ner den speglen jag har och lekt med tanken på att lära sig måla mascara utan spegel, bara för att jag hållt på att spy på håret. Men det behövde jag inte =DOch nu har det både form och glans, och så har ju hennes små fingrar en tendens att locka fram lockarna, som knappt är lockar, jag vet inte vad man ska kalla det det...telefonsladdar? naaaaajs är det iaf, och så innan hon klippte mig så plattade hon det med sin magiska gröna plattång...då var det nästan så jag ångrade mig och ville säga, du behöver inte klippa mig, det är ju både fint och glansigt och låååångt, fruktansvärt långt, längre än jag visste och nånsin hade kunnat föreställa mig....Nu är det fortfaradne ganska långt, men det kan ingen människa se när lockarna dansar runt kinderna =P hoho
Lite lite, ytterst lite skönt att vara hemma, för när jag hade värmt till lite mat så höll jag på att kasta den i backen för det kom en nattfjäril susande emot mig i raketfart och han var säkert 2 meter i vingbrädd (Jag sa 3 m till S-E men det är lov att överdriva för att få lite medlidande? Aight?) Så jag fick sätta tillbkaa maten på bänken och dra åt mig förstabästa vapen...ett grytunderlägg och en kökshanduk. Efter lite brottande och vevande så försvann han, så det första jag gjorde var att gå och stänga sovrummsdörren (Så då kan man ju tänka sig att det jag lyckades med där, var att stänga in honom) Får se om jag överlever natten, eller om jag bestämmer mig för att sitta här och vakta till kl 4-5 när S-E kommer....om han kommer....den som lever får se, men jag hoppas! För jag saknar honom massa!
Hmmm nu ska jag förbereda mig mentalt på att gå och tvätta av smink och se efter den där fladdermusen...
Natti =)
Kommentarer
Trackback
